Pedofobi

Förskola anmäld för att barnen låter för mycket

Som del i det svenska köttberget drog jag mig på grund av Corona-pandemin redan under våren undan i isolerad avskildhet.
Utsedd till riskgruppsindivid fick det bli till att sköta trädgård och mata småfåglar i Stockholms skärgård. Här på ön finns nästan allt man behöver. Flakmoped, bageri, lanthandel och taxi. Dock saknas vårdcentral.

Därför begav jag mig under gårdagen, den 25 november, till staden för en mindre köttbergsåkomma.
Det var på dagen elva år och två dagar sedan vi på bloggen ”Rädda Tumstocken” skrev ”Vet du – jag bor i kvarteret Tumstocken på Södermalm. Där är det trivsamt och fint, vi har Svenska Bostäder som hyresvärd.”

Döm dock om min överraskning när jag öppnar dörren och bland alla försändelser finner att kvarteret Tumstocken utmärkt sig genom att vara mindre trivsamt.

I tidningen Mitt i Södermalm finns en artikel om att Förskolan anmälts därför att barnen låter för mycket. De lekande barnen har retat upp grannar till den milda grad att anmälan gjorts till staden.


Gerontofobi, pedofili, rasism, islamofobi – hat och hets. Därtill läggs nu den nya pedofobin – ogrundat barnhat under tider då personalen på förskolan trots rädslan för Corona går till arbetet för att ta hand om de små barnen.

Vi har bott här på dagen nästan 35 år och ställer oss mycket frågande till att, enligt tidningsartikeln, främst nyinflyttade finner att situationen är ohållbar och därför anmält förskolan till miljöförvaltningen.

Under dessa år har vi sett och hört daghemsbarn och gårdens ”egna” barn leka och aldrig har ljudvolymerna trots att barnen befunnit sig bara några meter från vår uteplats varit så höga att vi blivit nämnvärt störda. Trehjulingar kan låta men varför inte om barnen trivs.

Den plats där barnen leker ligger alltså mycket nära vår lägenhet och ibland låter det naturligtvis om de små. Precis som om övriga grannar. Vi har valt att glädjas åt barnens livsglädje och hoppas verkligen inte att vi är tillbaka till de tider då barn skrämdes till tystnad av auktoritära vuxna.

Ny finns det dock hopp eftersom man från Miljöförvaltningen har lite mer kunskaper om barn än gnälliga grannar i kvarteret Tumstocken. Bra är också att förskolepersonalen säger ifrån – ”Barn måste få vara barn”.

 

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar