Godheten

Under sommaren ser jag inte mycket av kvarteret Tumstocken. Då  vistas jag mest i Stockholms skärgård. Det blir dock  några ärenden att uträtta i staden.

Således träder jag en dag in på kvarterets gård och möts av ett väl tilltaget och kalligrafiskt utformat anslag – faktiskt en exhibitionistisk uppvisning i konsten att klia varandra på ryggen.
Här har vi två individer som tidigare gjort allt för att bidra till den lokala hyresgästföreningens nedgång och fall. Om detta har tidigare berättats om på bloggen. Nu lyfter artisten bakom anslaget i berömmande ordalag fram sin kompanjon som för egna pengar köpt ett litet bad i plast till de allra minsta. Här talar man om hur snäll man är som tänker på att de små barnen skall få svalka sig i sommarhettan. En mysig liten klapp på huvudet.

Bredvid det stora anslaget sitter ett litet. Däri får vi ett generöst tips att det finns en grupp på Facebook för grannarna i kvarteret Tumstocken. Kanske en ersättning för den gårdsförening som man hjälpt ner i graven och den lokala hyresgästförening som numer mest sysslar med grillning och pyssel.

Det är knappast något att bli förvånad över. Det lilla kvarteret speglar förstås bara den stora världen som så fort jag packat upp skruv och färg på köksbordet ringer på dörren.
Inför det stundande valet får man celebert besök av de allra främsta bland våra politiker i stadsdelsnämnd och fullmäktige. Jag luftar mitt bekymmer över den antisemitism, judehat, som finns bland de politiska partierna. Glatt leende ger man mig sitt visitkort och uppmanar mig flera gånger att skriva per E-post så skall jag få svar på mina frågor. Så jag skriver kort och koncist och frågar vad man tänker göra åt sitt judehat. Det har nu förflutit ca sex veckor och trots att jag upprepade gånger blivit uppmanad att skriva har jag inte fått något svar. Nä, det är klart att mobbning och judehat, i stort sett samma slags företeelser, skall sopas under mattan under det att man i sin stora godhet gapar om rasism och nazism. Men det är kanske inget att hänga läpp för.

För den 9 september, dagen för valet möts man av de mest förföriskt goda dofter när den lokala hyresgästföreningen med sin styrelse av gourmander generöst utspisar sina grannar med hamburgare. Det är en liten skara som med glittrande ögon förnöjt tillgodoser sina orala behov.
Några veckor efter valet, i slutet av september kommer det sedvanliga ”nyhetsbrevet” från den lokala hyresgästföreningen i kvarteret Tumstocken. I nyhetsbrevet får vi veta att ovan nämnda grilldag hade varit jättetrevlig. Här berättas att den lokala hyresgästföreningen har bjudit* på hamburgare och dessutom generöst burit ut stolar på gården så att alla skulle få sitta. En annan viktig nyhet är att man beklagar grillförbudet som rådde under flera veckor under den heta sommaren. Då man ju haft möjlighet att äta massor med grillade hamburgare.

En annan verklig nyhet är att man under det pysslande som tidigare verkar vara en av föreningens viktigaste uppgifter inte lyckats med att förbruka det pysselmaterial som föreningen, om jag förstått rätt, bjudit på. Det finns massor kvar och man efterlyser, det förstår man ju, en pysselperson. Har man burit stolar en het sommardag orkar man ju knappast pyssla.
En annan rykande het grej är den kurs i hjärt-och lungräddning som kommer att hållas under hösten. Generöst meddelas att det kallas för HLR-kurs. Vi kommer att få mer information om detta.
Med tanke på vad som förevarit i kvarteret, ett utmärkande beteende för släktet Homo sapiens, vore det nog mer på sin plats med en kurs hur man räddar ett kvarter från mobbare. Eller åtminstone hur man undviker att välja in mobbare i en föreningsstyrelse – som håller kurser i hjärt-och lungräddning.

*På min tid som förtroendevald inom Hyresgästföreningen fanns ett avtal mellan Svenska bostäder och Hyresgästföreningen. Det handlade om boinflytande, numer reglerat i lag (SFS 2010:879 ), där en del omfattade det som kallades för ”trivselpengar”. Dessa pengar togs ur hyran och när ”trivselpengarna” spenderades var det alltså hyresgästerna själva som betalade. Förmodligen är det även så idag när man träffas och äter hamburgare.

Samtidigt som de så kallade nyheterna från den lokala hyresgästföreningen kommer även hyresavin från Svenska bostäder- Närmare 9.000 kr för en trea på 84 kvadratmeter. Dyrt för fattigpensionärer och lågavlönade. Är det så att Hyresgästföreningen menar att dessa kategorier människor skall söka bidrag för att ha råd att ha en bostad under det att man som lokal förening prioriterar grillning och pyssel? Bidrag som övriga inte särskilt högavlönade skattebetalare står för. Varför inte börja med att kalla till ett medlemsmöte med frågor som mer faller inom ramen för vad som egentligen är Hyresgästföreningens uppgift.
Slutligen – för att inte bli helt missförstådd vill jag tala om att jag inte har något emot hamburgare. Jag brukar laga dem från ett grundrecept hämtat ur boken ”Det goda franska köket” av Simone Beck, Louisette Bertholle och. Julia Child. Boken finns att låna på Stockholms stadsbibliotek.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *