Kallt regn och snö

Det är en ruskig årstid där vädret inte kan bestämma sig. Man håller sig gärna inne och studerar frö- och plantkataloger inför den kommande våren.

Tittar dock ut på den ödsliga gården och mina tankar går tillbaka till den tid då det var full fart i kvarteret Tumstocken. Det var då planteringarna ute på gården bestod av små förtvinade rotstumpar. De enskilda uteplatserna hade klarat sig lite bättre även om buskarna trampats ner och det som var kvar låg utmed marken. Det var  det så kallade Fubbkullets tid då både små och stora i frihetens namn ansåg sig ha rätt att sätta fötterna varhelst det passade. Helst i planteringarna. Ville man ta ansvaret för en fin och välvårdad uteplats gick det knappast att tala med sina frihetsälskande grannar. Det fick bli områdeschefen som förstås visade sig samarbetsvillig och ett slags avtal om hyresgästens rätt att sköta sin uteplats upprättades den 26 februari 1992.

Så här såg det avtalet ut.

Innehavarna av uteplatserna tolkade avtalet på sitt sätt. De gamla förstörda buskarna åkte ut. Nya planterades vilket Svenska Bostäder uppenbarligen inte hade något att erinra emot. Genom Svenska Bostäders tysta medgivande inkluderade begreppet skötsel också rätten att planera den egna uteplatsen. Precis som vilken balkonglåda som helst.

Ungefär 20 år efteråt blev det klart att gården måste renoveras. Den 23 september 2013 publicerades på bloggen en ritning på hur den blivande gården skulle se ut. Ritningen var ett resultat av samplanering mellan hyresgästrepresentation och hyresvärd. Vilka som ingick i hyresgästrepresentationen vet man nog inte idag. Däremot vet vi att en del hyresgäster inte var önskvärda i representationen.

Sen satt arbetet igång och så här såg det ut den 27 februari 2014.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Man ser de buskar hyresgästerna planterat och som sedan revs upp för att bereda plats för annat.
I den här processen tycker man nog att de som planerade gården aktivt skulle öppnat en dialog med berörda hyresgäster och frågat hur de ville ha sin framtida uteplats. Framför allt därför att de är ansvariga för att den hålls fin och välvårdad.

Eller som Svenska bostäder uttrycker det i våra, som det nu heter, trivselregler:
”Din uteplats är en del av upplevelsen av gården. Genom att hålla uteplatsen fin och välvårdad bidrar du till den allmänna trivseln i ditt område.
På samma sätt som du har ansvar att sköta din lägenhet har du ett ansvar att sköta din uteplats.
Uteplatsen får inte användas till upplag eller förråd. Inga fasta installationer får uppföras. Vid frågor så kontaktar du din bovärd eller trädgårdssamordnare.”

Här kan man läsa trivselreglerna.

Så här såg de gamla ordningsreglerna ut.

Den 17 juni 2015 raporterade bloggen om att Tumstocksgården var färdigrenoverad och besiktigad. Många hyresgäster gladde sig åt de fina blommorna. Tyvärr revs massor av blommor  senare upp för att bereda plats för en privatisering av vår gemensamma gård. Helt i den anda som kommit att dominera stadsdelen Södermalm – sköt dig själv och skit i andra! En anda där bostadspolitiken står på ända och främst drabbar mindre bemedlade ungdomar.

Jag gör nu ett tankeexperiment. Rent hypotetiskt – kan en hyresgäst med uteplats som tycker att till exempel Spirea inte är lika fin som något annat växtslag helt sonika riva upp spireaplantorna och starta sin egen kryddodling? Eller är vederbörande då hänvisad till en pallkrage på den gemensamma gården?

Antag vidare att ytterligare hyresgäster vill odla på gården. Finns det plats för ytterligare pallkragar. Om inte så ser vi kanske  en särbehandling. Det handlar alltså om andemeningen i den jämställdhetsprincip som uttrycks i andra kapitlet i kommunallagen. Svenska Bostäder är ju ett kommunalt aktiebolag.

Odlar man gemensamt med varandra har man naturligtvis löst problemet. Varför inte ta efter de omsorgsboende som odlar tillsammans.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *