Kallt

Efter att ha bott i kvarteret Tumstocken i över trettio år kan jag säga att jag trivs – jag gillar Svenska Bostäder.
Men man kan inte få allt. Ingen är perfekt.
När det kommer information i brevlådan från Svenska Bostäder om vår inomhustemperatur under vintersäsongen är det dags att tänka till lite hur det sett ut. Och ser ut.

På hösten 1938 åkte författaren Ludvig, Lubbe, Nordström runt i landet och gjorde radioprogram om hur folk bodde. Det var en uselt boendemiljö.  Så usel att gamla människor till och med satt och frös ihjäl i sina stugor.

Av Lubbe Nordströms radioprogram blev en diger lunta, boken ”Lort – Sverige”.
Det är klart att det blev protester. Den förment fryntlige Edvard Persson sjöng:
”Jag vill sjunga en visa i klaraste dur ty den handlar om Skåne och slätter och djur. Kanhända den retar en del men i så fall är det deras eget fel. Det har talats så mycket om dynga och lort men betänk vilken oerhörd nytta den gjort. Så låt dem bara gå på. Vi klarar oss nog ändå”

Men, genom Lubbe Nordström förbättrades boendesituationen i landet. Kommunerna gjorde under 40-talet och framåt stora bostadssatsningarna i landet. Det handlade framför allt om det som tidigare saknats – hus med centralvärme, indraget vatten och kommunalt avlopp.

När Svenska Bostäder i sin information om inomhustemperaturen anger att den högre gränsen 21 grader valts av miljöskäl stöder man sig på Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus.
Visst – det är bara att hålla med om att miljön är viktig. Det tycks vara en ganska stor enighet om den saken.

Svenska Bostäder, SB, hänvisar till Folkhälsomyndighetens  FoHMFS 2014:17 som tycks vara hämtad från Socialstyrelsen. Här finns en uppgift om känsliga grupper. Något som SB inte nämner explicit i sin egen information.
Man nämner inte heller något om kallras, fukt och drag. Det gör däremot Folkhälsomyndigheten som säger att den totala kylpåverkan på människan ska bedömas – det så kallade termiska klimatet.
Känsliga grupper beskrivs av Folkhälsomyndigheten på följande sätt ”Temperaturen inomhus ska ta hänsyn till människor som har behov av en varmare temperatur inomhus. För känsliga grupper gäller att temperaturen minst bör vara 2 grader högre temperatur. Exempel på känsliga personer är äldre, handikappade, rörelsehindrade eller människor med låg ämnesomsättning.”

Där jag bor, i min portuppgång, är en tredjedel av de boende äldre. Alltså över 65 år. Man får anta att dessa inte befinner sig på en behagligt uppvärmd arbetsplats under dagarna utan sitter och fryser i sin lägenhet.
För minst 23 grader skall det tydligen vara.
Kanske kan de, som man gör i Botkyrka, gå till det lokala biblioteket eller någon närbelägen galleria för att värma sig. Eller bilda aktivitetsgruppen ”vi som fryser”. Svenska Bostäder skulle också kunna titta lite närmare vad som står på Folkhälsomyndighetens hemsida om de känsliga grupperna

Emellertid tycks det dock som om, åtminstone efter vad som redovisas, befolkningspyramiden i kvarteret förändrats. Snart är man av med de äldre enligt den gerontofobiska tradition som odlats i landet sedan urminnes tider. Även om dom nu inte direkt frusit ihjäl.

Sen finns det ju andra aspekter på uppvärmning. Nämligen att det kostar pengar. Och de pengarna kan ju komma att urholka Svenska Bostäders vinst som är en slags extra beskattning av de hyresgäster som bor i bolagets fastigheter. En tanke som framförs av Hyresgästföreningen.
Dessutom, kunde de fester som det kommunala bolaget Svenska Bostäder lägger hundratusentals kronor på i månaden i strid mot policy och lagstiftning kanske användas för att värma dem som fryser.
Och/eller till hyressänkningar.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *